Jakten på de okända ämnena i avloppsslammet

Varje dag samlas spåren av samhällets kemikalieanvändning i reningsverken. Det handlar om ämnen från bland annat plast, kosmetika, läkemedel, trafik, industri och vardagsprodukter. En del bryts ner, medan andra följer med vidare i vattnet eller avloppsslammet. 

För Rhayn Werz, industridoktorand vid Örebro universitet, är avloppsslam därför inte bara en restprodukt. Det är också en spegel av samhället.  

– Reningsverken är en knutpunkt mellan samhället och miljön, säger Rhayn. 

När avloppsvatten renas bildas slam som innehåller både organiskt material och näringsämnen som fosfor och kväve. En del av slammet används i dag som gödsel på jordbruksmark. Syftet är att återföra viktiga näringsämnen och organiskt material (mull) till kretsloppet i stället för att utvinna nya råvaror.  

Samtidigt kan avloppsslam innehålla oönskade ämnen från samhällets kemikalieanvändning. Därför diskuteras vilka krav som ska ställas på slammet och hur eventuella risker ska hanteras. 

Kartlägger organiska föroreningar i avloppsslam 

PFAS är en stor grupp svårnedbrytbara kemikalier som används i allt från textilier och brandskum till konsumentprodukter. Flera PFAS-ämnen har kopplats till negativa effekter på hälsa och miljö.  

– Nästan alla kemikalier och ämnen som vi använder i samhället går på något sätt genom reningsverken. De allra flesta förekommer i mycket små mängder, men det kan ändå finnas tusentals olika ämnen i slammet. 

Forskningsprojektet handlar om hur vi kan kartlägga organiska föroreningar i avloppsslam. PFAS är en viktig del av arbetet, men långt ifrån den enda.  

– Det finns mycket fokus på PFAS just nu, men det är tyvärr inte den enda gruppen av föroreningar, säger Rhayn Werz. 

”Slam är en knutpunkt mellan samhälle och miljö” 

En central del av projektet är att utveckla bättre och effektivare metoder för kvalitetskontroll och riskbedömning. Avloppsslam kan innehålla tusentals olika ämnen, vilket gör det orimligt att analysera varje enskilt ämne i varje parti. Därför behövs metoder som kan ge en bredare bild av kvaliteten och samtidigt fungera i praktiken. 

– Vi kan inte analysera tusentals enskilda ämnen i varje parti avloppsslam. Därför behöver vi smartare analysmetoder som ger oss en bredare bild av kvaliteten och riskerna. Ju effektivare kvalitetskontrollen blir, desto bättre förutsättningar får vi att återföra material på ett säkert sätt, säger Rhayn Werz. 

PFAS är inte bara en slamfråga 

PFAS har blivit en av de mest uppmärksammade miljöfrågorna på senare år, i takt med att kunskapen om möjliga hälsoeffekter har ökat. Men Rhayn Werz varnar för att dra enkla slutsatser om hur PFAS påverkar miljö och hälsa. 

– Bara för att det finns PFAS i slam betyder det inte att vi har PFAS i alla växter som odlas på åkermark. Man kan tyvärr inte dra snabba slutsatser. Frågan är väldigt komplicerad. 

Samtidigt är det just därför forskningen behövs. En viktig fråga är vad som händer efter att slam sprids på mark: Om ämnen bryts ner, stannar i jorden, tas upp av grödor eller transporteras vidare till vatten. 

– Det är ett helt eget forskningsområde. Det beror på marktyp, grödor och många andra faktorer, säger Rhayn Werz. 

Jämför slam med andra gödselmedel 

Projektet undersöker inte bara slam. Forskarna jämför också med stallgödsel och biogödsel från biogasproduktion. 

Alla gödselmedel har olika fördelar och risker. Därför är det viktigt att inte bedöma slam isolerat, utan att jämföra det med alternativen. 

– Det finns inget gödselmedel som är helt utan risker. Mineralgödsel kan innebära större risk för näringsläckage, medan stallgödsel bland annat kan ge utsläpp av metan. Även biogödsel kan innehålla oönskade ämnen. Därför behöver vi jämföra alternativen och väga både nytta och risker mot varandra, säger Rhayn Werz. 

Vill se bättre övervakning och fler hanteringsvägar 

I dag ligger mycket fokus på tungmetaller, medan betydligt färre organiska ämnen omfattas av gränsvärden och uppföljning. Eftersom dagens system inte fångar hela komplexiteten behövs bättre övervakning, tydligare prioriteringar och fler sätt att hantera slam, beroende på kvalitet. 

– Det kommer troligen finnas slam som vi klassar som rent nog och slam som anses vara för förorenat. Då behöver vi olika hanteringssätt. Det finns nog inte en lösning som passar allt. 

Rhayn lyfter också fram att förbränning och fosforåtervinning ur aska kan vara en möjlig väg för slam som inte bör spridas. Ragn-Sells innovationsbolag EasyMining har utvecklat Ash2Phos-processen, som gör det möjligt att återvinna över 90 procent av fosforn ur aska från bränt avloppsslam. Just nu bygger Ragn-Sells två storskaliga fabriker för återvinning av fosfor – en i  tyska Schkopau och en i  Helsingborg. 

– Tekniken gör det möjligt att ta tillvara och återvinna fosforn, även för slam som inte passar för att spridas på åkrar. 

”Vi måste förstå riskerna” 

Det viktigaste Rhayn Werz själv har lärt sig är att frågan inte går att förenkla. Forskningen handlar ytterst om att ge samhället bättre beslutsunderlag. 

– Det är en väldigt komplex samhällsfråga. Så länge vi har avloppsrening kommer vi att ha slam. Vi vill inte sluta rena avloppsvatten. Då måste vi förstå riskerna, väga dem mot nyttan och göra hanteringen så bra som möjligt, säger Rhayn Werz. 

Projektet pågår till 2027. Målet är att bidra till bättre metoder, bättre övervakning och mer kunskap om vilka ämnen som bör prioriteras. 

– Ju bättre vi förstår de här komplexa blandningarna, desto bättre möjligheter får vi att utveckla säkrare och mer hållbara lösningar, säger Rhayn Werz. 

Fakta: PFAS och slam 

Vad används avloppsslam till? 
Avloppsslam från våra reningsverk innehåller näringsämnen som fosfor, kväve och organiskt material (mull). En del av detta avloppsslam används som gödsel på jordbruksmark, för att återföra näring till kretsloppet.  

Vad är PFAS?  
PFAS är en stor grupp svårnedbrytbara kemikalier som används i många produkter, bland annat textilier, brandskum och vissa konsumentprodukter. 

Varför diskuteras PFAS i avloppsslam? 
PFAS som kommer till reningsverken kan följa olika vägar. En del hamnar i avloppsslammet, medan en stor del följer med det renade avloppsvattnet ut från reningsverket. 

Kontrolleras PFAS i avloppsslam? 
Ja, många reningsverk analyserar PFAS i slammet och arbetar för att minska mängden som kommer in till reningsverken.  

Vad undersöker forskningsprojektet? 
Projektet kartlägger PFAS och andra organiska föroreningar i avloppsslam, utvecklar bredare analysmetoder och studerar hur kemiska blandningar kan påverka miljö och hälsa.