Här föds framtidens hållbara djurfoder: ”Riktiga superinsekter”

Har du tänkt på vad de djur vi äter i sin tur äter? Djurfoder står i dag för en stor del av klimatutsläppen från det globala livsmedelssystemet. Samtidigt slänger livsmedelstillverkare, butiker, restauranger och hushåll 1,3 miljoner ton mat varje år – bara i Sverige.

På Ragn-Sells demonstrationsanläggning utanför Orsa bidrar anläggningschefen Audinisa Fadhila och hennes kollegor till ett mer hållbart matsystem genom att omvandla matavfall till råvaror för djurfoder. Till sin hjälp har de Hermetia illucens, den svarta soldatflugan.

– Larverna från den svarta soldatflugan är rika på fett och protein, som är viktiga ingredienser i djurfoder. Vi föder upp larverna på rester från matproduktion, till exempel gammalt bröd från bagerier, biprodukter från bryggerier eller överblivna grönsaker. När larverna växt till sig skördas de och bearbetas till olja och protein, säger Audinisa.

 
Framtidens hållbara foder
Som materialutvecklingsingenjör arbetar Audinisa med att hitta fler sätt att ta tillvara sådant som blir över i samhället och använda dem till nya råvaror och produkter. Satsningen på insektsråvaror till djurfoder är en del av projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk, ett samarbete med över 20 aktörer inom forskning och livsmedelsproduktion, däribland Axfoundation, Sveriges lantbruksuniversitet, Lantmännen och Svenska Foder. Projektet finansieras delvis av Vinnova.

De svarta soldatfluglarverna har redan använts som råvara i foder till husdjur och fiskar i andra delar av Europa. Med hjälp av ny teknik kan Ragn-Sells, som första företag i Sverige, separera fett och protein från larverna. Det ger foderproducenter möjlighet att skräddarsy näringsinnehållet i foder till fler djur.

– Konventionellt foder görs ofta på soja eller fiskmjöl, råvaror som tär hårt på ekosystemet. Fiskmjöl kritiseras till exempel för att bidra till utfiskning av haven, och visst är det är bakvänt att nästintill utrota en fisk för att mata en annan? I stället för att utarma naturen ytterligare vill vi hitta sätt att ta tillvara resurser som redan finns, säger Audinisa.  

Lagstiftning står i vägen
I början av 2025 hade Audinisa och hennes team producerat ungefär ett ton protein och 25 kilo fett ur de miljontals fluglarver som odlats på anläggningen i Orsa. Grovt räknat skulle proteinet räcka till foder åt 4 500 kycklingar och därmed ersätta upp till 300 kilo fiskmjöl eller 600 kilo soja.

Insektsprotein har redan visat sig fungera bra för fiskfoder. Nästa steg i projektet är att utveckla råvarorna till färdiga foderprodukter för fågel och gris, för att kunna utvärdera dem tillsammans med lantbrukare. Men gamla regler står i vägen för att kunna skala upp produktionen och på riktigt konkurrera med konventionell foderråvara.

– De svarta soldatfluglarverna är allätare och växer bra på blandavfall från exempelvis restauranger eller matbutiker, men i dag är det inte tillåtet att mata larverna med det. Det finns ett glapp mellan avfallsreglering och livsmedelsreglering som behöver överbryggas. Så fort något kallas avfall är det nästan omöjligt att cirkulera tillbaka det till livsmedelskedjan, förklarar Audinisa.

Enligt EU-lagstiftningen som Audinisa hänvisar till är det inte tillåtet att mata insekter som ska bli foder med blandat organiskt avfall. Eftersom avfallet kan innehålla animalier anses det finnas en risk att det kan sprida sjukdomar som galna ko-sjukan. I stället måste flugorna födas upp på separerat vegetabiliskt avfall – avfallsströmmar som ofta är små och där insektsodling konkurrerar med andra användningsområden.

Lagstiftningen är inte den enda som står i vägen för att cirkulärt framställda råvaror används i djurfoder. EU tillåter inte heller fosfor som återvunnits ur avloppsslam i foder, trots att den ofta håller högre kvalitet än konventionellt producerad fosfor.

– Den cirkulära tekniken har utvecklats snabbare än lagstiftningen. Med den här satsningen vill vi visa att blandat avfall visst kan göra nytta för livsmedelssystemet på ett säkert, hållbart och kostnadseffektivt sätt. Dessutom verkar larverna från just den svarta soldatflugan ha en unik förmåga att rena avfall från sjukdomar och bakterier – de är riktiga superinsekter!

Fakta: Djurfoder har stor klimat- och miljöpåverkan

• Djurfoder är en betydande utsläppskälla inom det globala livsmedelssystemet. Mellan 50 och 90 procent av klimatutsläppen från fågel, ägg, fisk och fläsk beräknas i olika studier komma från foder.
• Ungefär 50 procent av världens jordbruksmark används i dag till djuruppfödning och foderproduktion.
• Två av de vanligaste proteintillsatserna i konventionellt foder är fiskmjöl och sojaprotein. Fiskmjöl har kritiserats för att bidra till utfiskning av haven medan soja odlas vanligtvis i storskaliga monokulturer med negativ påverkan på biologisk mångfald och stor användning av bekämpningsmedel.
• Enligt EU-lagstiftning får endast vegetabiliskt avfall som uppstår före konsumentledet användas för att föda upp insekter till foder. Det utesluter blandavfall från hushåll och restauranger.
• EU-regler förbjuder också att fosfor som återvunnits ur avloppsslam används i djurfoder.