Framtidsdagen 2026: fokus på cirkularitet i praktiken

På Ragn-Sells konferensanläggning Sätra Gård, några mil norr om Stockholm, samlades intressenter och samarbetspartners för att diskutera cirkularitet med tydligt fokus på konkreta lösningar och praktisk genomförbarhet.

Sätra Gård är en historisk gård som idag fungerar som mötes- och konferensplats, belägen intill Ragn-Sells största behandlingsanläggning, Högbytorp. Här arrangeras Framtidsdagen, en årlig halvdagskonferens som anordnas tillsammans med Ragnar Sellbergs stiftelse och lyfter fram de senaste trenderna, insikterna och innovationerna inom resursåtervinning och cirkularitet.

Enligt Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells och konferensens moderator, var målet med Framtidsdagen 2026 att bredda perspektivet bortom den traditionella kopplingen till klimatfrågan.

– Årets fokus handlade betydligt mer om global livsmedelsproduktion. Cirkularitet är inte bara en miljöfråga, utan också en resursfråga och en fråga om framtida tillväxt, säger Larshans i en intervju efter evenemanget.

Även programmet med talare och presentationer präglades av ett praktiskt perspektiv. Fokus låg på pågående initiativ inom resursåtervinning, brister i EU:s lagstiftning och konkreta idéer för att driva den cirkulära omställningen framåt.

Den cirkulära omställningens praktiska verklighet

De cirka tre timmarna av presentationer och diskussioner inleddes med att Larshans lyfte den ökande pressen på samhällets resurser till följd av miljömässiga och globala utmaningar.

Under dagen användes fosfor återkommande som ett exempel på en särskilt ansträngd resurs. Professor Magnus Ericsson från Luleå tekniska universitet och RMG Consulting förklarade i sin presentation ”Fosfor som strategisk resurs i den cirkulära ekonomin” att fosfor är livsnödvändigt för människor och en avgörande komponent inom jordbruket. Samtidigt är Europa fortfarande starkt beroende av import från geopolitiskt instabila regioner, vilket skapar stora möjligheter för cirkulära lösningar som återvinner fosfor.

I en intervju konstaterade Ericsson att den svenska cirkularitetssektorn länge saknat en tydlig röst i den europeiska debatten om återvinning av råvaror, men att initiativ som Framtidsdagen bidrar till att förändra detta.

– Jag ser att Ragn-Sells hjälper till att skapa den rösten på återvinningssidan, säger han. 

Frågan om hur återvunna resurser, exempelvis fosfor från avfallsströmmar, kan tillåtas för bred användning i samhället lyftes också under dagen. Den schweiziska doktoranden Rhayn Werz, vars projekt genomförs i samarbete mellan Ragn-Sells och Örebro universitet, presenterade preliminära resultat från sin forskning. Studien visar hur riktade kemiska analyser i kombination med cellbaserade biologiska tester kan användas för att identifiera så kallade ”nya ämnen”, såsom ftalater och PFAS, i avloppsslam, biogödsel och stallgödsel.

Rhayn Werz, doktorand från Schweiz.

Werz förklarade senare att forskningen nu nått en punkt där tydliga framsteg kan skönjas.

– Utmaningen är att hitta balansen mellan att kommunicera på ett mer lättförståeligt sätt och samtidigt behålla den vetenskapliga nivån, säger Werz.

Slutna kretslopp och ojämna spelregler

Temat kring att sluta kretsloppet för fosfor fortsatte genom flera konkreta exempel på storskalig cirkularitet. Två projekt stod särskilt i fokus: den snart färdigställda Ash2Phos-fabriken i Schkopau, Tyskland, som använder en teknik utvecklad av Ragn-Sells dotterbolag EasyMining för att återvinna fosfor ur förbränt avloppsslam, samt det EU-finansierade projektet AQUAPHOENIX i Norge, där Ragn-Sells Havbruk är en av parterna som undersöker hur fiskslam från vattenbruk kan användas som källa till återvunnen fosfor.

Ole Arthur Vaage, vd för Ragn-Sells Havbruk, presenterade en uppdatering om AQUAPHOENIX-projektet och dess potential att omvandla avfall från norsk laxodling till både bioenergi och fosforgödsel. Samtidigt beskrev John Svärd, chef för Engineering and Plant Sales på EasyMining, de praktiska utmaningarna med att för första gången implementera teknik som Ash2Phos i industriell skala.

Enligt Svärd är det avgörande att dela erfarenheter från denna typ av projekt.

– Det är mycket viktigt att kommunicera vad vi gör och vilken fas vi befinner oss i, för att visa att det faktiskt händer saker inom fosforåtervinning, säger han.

Karl Edsjö, hållbarhetsstrateg på konsultbolaget Cirkelar.

Samtidigt pekades bristande politiskt stöd ut som det största hindret för den cirkulära omställningen. Karl Edsjö, hållbarhetsstrateg på konsultbolaget Cirkelar, lyfte i sin presentation ”Bör lagstiftning utformas utifrån planetära gränser?” att EU:s regelverk i hög grad fokuserar på de senare delarna av värdekedjan snarare än de tidiga skedena där materialen kommer in. Därmed misslyckas lagstiftningen ofta med att hantera de nackdelar som cirkulära affärsmodeller möter.

– Vi behöver skapa rättvisa konkurrensvillkor. Den linjära modellen har en inbyggd fördel eftersom den i regel är billigare. Jungfruliga råvaror kostar ofta mindre än återvunna material, vilket gör det svårt för cirkulära lösningar att konkurrera på lika villkor, säger Edsjö.

”Vi försöker kombinera cirkularitet med konkreta exempel på hur den kan användas”

En viktig del av årets seminarium var Ragnar Sellbergs Stiftelses studenttävling - Student Policy Proposal Competition. Tävlingen, som arrangeras tillsammans med Ragn-Sells och Linköpings universitet, utmanade studenter att ta fram konkreta policyförslag och praktiska modeller för att överbrygga marknadshinder inom cirkularitet.

De tre finalistlagen presenterade sina bidrag inför publiken och juryn i tävlingens avslutande moment. Bland förslagen fanns ett pilotprogram för ett system för kreditering och verifiering av återvunnen fosfor samt en modell för återbruk av byggmaterial baserad på digitala inventeringar före rivning och en central marknadsplats. Därefter utsågs vinnaren.

Till slut gick segern till masterstudenterna Hampus Ardland Looström och Johanna Lindbäck från Linköpings universitet. Deras vinnande bidrag föreslog en statligt garanterad upphandlingsmodell som ska minska risken för att investera i infrastrukturen för plaståtervinning.

– Det som verkligen stack ut för mig var samtalen vi hade efteråt, säger Ardland Looström. Att få frågor från personer i branschen som arbetar med de här frågorna varje dag var väldigt värdefullt.

Framtidsdagen fortsatte därmed att leva upp till sin grundidé: att dela kunskap, erfarenheter och konkreta exempel som kan bidra till att driva den cirkulära omställningen framåt.

– Vi försöker kombinera cirkularitet med konkreta exempel på hur den kan användas, säger Larshans. Vi måste vara konkreta. Annars lyssnar ingen.