rs_forpackning-webhero_01_1160x350px.jpg

​​Nya regler om förpackningsinsamlingen​

2022 tog föregående regering beslut om nya regler för hushåll och verksamheter att sortera sitt förpackningsavfall. Det nya systemet innebär nya roller för kommuner och producenter. Huvudsyftet med den nya förordningen är att öka återvinningen av förpackningar samt minska mängden förpackningar och förpackningsavfall. Förändringarna görs för att, på sikt, kunna nå materialåtervinningsmålen i EU:s förpackningsdirektiv.

I enlighet med den nya förordningen tar kommunerna den 1 januari 2024 över ansvaret för insamling av hushållens förpackningar. De nya reglerna innebär förändringar för både återvinningsbolagen, kommunerna, producenterna och hushållen.

De nya reglerna för förpackningsinsamlingen kommer inte underlätta för Sverige att gå från dagens linjära system till en cirkulär ekonomi. För att ambitionerna om en cirkulär ekonomi ska bli verklighet krävs att vår syn på avfall förändras i grunden. I en cirkulär ekonomi gör vi inte slut på våra naturresurser. I stället används de igen och igen i ett evigt kretslopp.

De fastighetsnära insamlingssystemen för flerbostadshus så som de hittills brukats är till stor del uppbyggda och utvecklade av privata återvinningsföretag. Den vanligaste typen av insamling är så kallad fastighetsnära insamling (FNI) som ungefär hälften av alla flerbostadshus har i dag. Systemet har gjort det enkelt för hushållen att sortera och lämna förpackningar och annat avfall i nära anslutning till bostaden. FNI-insamling har hittills inneburit att återvinningsföretag sluter direktavtal med privata eller kommunala fastighetsägare. Genom de nya reglerna så kommer redan ingångna avtal inte att gälla efter 2024.

Under de senaste 25 åren har återvinningsföretagen skapat en väl fungerande samhällsservice för insamling och materialåtervinning av förpackningar från flerbostadshus. En konsekvens av ett kommunalt övertagande kan bli sämre lösningar som leder till att en mindre del av avfallet tas tillvara och cirkuleras.

Konkurrens främjar innovationer och behovsanpassade lösningar

Ragn-Sells ställningstagande bygger på att så mycket förpackningsavfall som möjligt ska materialåtervinnas så kostnadseffektivt som möjligt med den service, flexibilitet och innovation som hushållen och fastighetsägarna efterfrågar.

För att främja innovationer och behovsanpassade lösningar är en fortsatt konkurrens på marknaden helt avgörande. Konkurrensen innebär även en kontinuerlig prisanpassning, vilket är positivt för fastighetsägaren som kan välja allt från ett billigt system med endast ett basutbud som säkerställer återvinning eller en mer kundanpassad lösning med högre service och fler tjänster. Fastighetsägaren har också kunnat få hjälp att planera bättre lösningar, till exempel att ersätta ett trångt miljörum med en miljöstuga, kärlskåp eller markbehållare utomhus.

Digitala lösningar eller ”smarta miljörum” med syfte att underlätta och stimulera återvinningen är vanligt förekommande på marknaden. Boende får på så vis information och statistik om hur framgångsrika de är på att sortera, tillgång till hämtningsscheman, anpassade tips, upplysningar kring vad som gäller vid storhelger samt möjlighet att anmäla fel. Fastighetsägarna kan även få statistik till hållbarhetsrapporter. Sammantaget har tillgången till information, statistik och återkoppling till de boende lett till en bättre källsortering på avfallet.

Det nuvarande systemet, där privata återvinningsföretag ansvarar för den fastighetsnära insamlingen vid flerbostadshus, innebär hög flexibilitet och servicenivå eftersom upplägget kan anpassas efter fastighetsägarnas och hushållens behov. Exempel på anpassningar är tömningsintervaller utifrån materialslag, renhållning av fastighetens miljörum, ansvar för skyltning samt tvätt och underhåll av behållare. Förmodligen kommer kunderna förvänta sig samma servicenivå även framåt. Det återstår dock att se hur dessa lösningar kommer att fungera framöver när kommunerna tar över ansvaret.

Materialåtervinning

Utsortering av material i avfallshantering är en förutsättning för att kunna ta vara på värdefulla resurser i avfallet på ett cirkulärt sätt. Ju tidigare i kedjan sorteringen sker, desto bättre möjligheter. När avfallsslag väl blandas är det svårt och kostnadskrävande att sortera ut dem igen. Återvinningsbranschen, inklusive Ragn-Sells, har genom åren gjort stora investeringar vilka bidragit till att Sverige haft en väl fungerande infrastruktur för insamlingen och återvinningen av förpackningar.

Ragn-Sells ambition har varit, och kommer fortsätta vara att så mycket förpackningsavfall som möjligt ska materialåtervinnas så kostnadseffektivt som möjligt med fokus på service, flexibilitet och innovation. Vi ser dock att det finns en överhängande risk att fortsatta investeringar och tjänsteutvecklingar som leder samhället mot en cirkulär ekonomi uteblir i och med ett kommunalt övertagande.

Verksamhetsavfallet

Alla verksamheter ges ansvar att hantera sitt förpackningsavfall. Det tycker Ragn-Sells i grunden är mycket bra. Dock är de nya reglerna kring verksamheternas förpackningsavfall krångligt och dåligt förankrat i verkligheten.

Systemet för insamling av verksamhetsavfall som exempelvis wellpapp, kontorspapper och krymp- och sträckfilm fungerar bra i dag. Eftersom avfall är en dyrbar resurs som, efter behandling och avgiftning, har ett värde som är lika stort, eller kanske till och med större, än värdet på en liknande orörd resurs, bör företagen själva, som är de som ger upphov till avfall, få välja och ta ansvar för hur de skapar cirkulära flöden. Många företag i dag jobbar aktivt med att minska sina utsläpp av växthusgaser och för att kunna optimera detta krävs att de själva får bestämma hur deras avfall ska tas om hand.

Det är därför av yttersta vikt att möjligheten för verksamheterna att välja hur det egna förpackningsavfallet ska tas om hand kvarstår. Det är också av vikt att regeringen skyndsamt ser över kringliggande lagstiftning runt verksamhetsavfallet som ännu inte är beslutad om.

Förändringar:

  • Kommunerna får det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall. Senast den 1 januari 2027 ska kommunerna ha infört fastighetsnära insamling (i direkt anslutning till bostad) av förpackningar från hushållen.
  • Producenterna ska stå för kostnaderna för insamling och behandling av förpackningsavfallet. Kommunerna får ersättning för insamlingen och Naturvårdsverket beslutar om ersättningen. En producentansvarsorganisation (PRO) ska anlitas av samtliga producenter.
  • Alla verksamheter ges ansvar att hantera sitt förpackningsavfall. Den producentansvarsorganisation som har störst marknadsandel blir från och med den 1 januari 2024 skyldig att ordna mottagningsplatser för förpackningsavfall från verksamheter. Utbyggnaden av mottagningsplatserna ska vara färdig den 1 januari 2026. Verksamheter ska kunna lämna sitt avfall på en mottagningsstation utan avgift, oavsett volym och frekvens. Verksamheten kan också välja att lämna förpackningsavfallet till ett marknadsdrivet system för materialåtervinning.
  • Från 1 januari 2024 ska den som har bioavfall sortera ut detta och förvara det skilt från annat avfall. Detta krav gäller både verksamheter och hushåll. Enligt avfallsförordningen ska den som har en förpackning som innehåller bioavfall se till att förpackningen skiljs från innehållet (tömma förpackningen), detta gäller även förpackningar som innehåller flytande bioavfall. Såväl förpackningarna som innehållet ska därefter materialåtervinnas.