Ragn-Sells: Översyn av avfallsskatten banar väg för en ny syn på avfall 

– Tvärtemot sitt syfte motverkar avfallsskatten riktig återvinning eftersom den leder till att resurser som finns i avfallet tas ur kretsloppet i stället för att återvinnas. Det är därför glädjande att regeringen äntligen tar tag i att se över hur skatten bromsar utvecklingen mot ett cirkulärt samhälle. Förhoppningsvis banar det väg för en ny syn på avfall som vår främsta råvarukälla, säger Susanna Lind, chef för samhällskontakter i Sverige på Ragn-Sells.   
 
Avfallsskatten infördes år 2000 i syfte att minska mängden avfall, motverka att avfall deponeras och i förlängningen stimulera ökad materialåtervinning. Men genom att göra det dyrare att ta hand om resurserna i avfallet på ett säkert och ändamålsenligt sätt har skatten motverkat sitt syfte och samtidigt bidragit till att skadliga ämnen riskerar att spridas i samhället. Flera av de avfallstyper som skatten skulle styra bort från deponering omfattas sedan decennier av deponiförbud vilket gör den föråldrade skatten verkningslös.   
 
För att kunna öka materialåtervinningen måste de råvaror vi återför till samhället vara fria från skadliga ämnen. En effektiv avgiftning är därför helt avgörande för att samhället ska kunna ställa om till en cirkulär ekonomi. Säkra deponier tar hand om avfall som i dag saknar avgiftningslösningar, förhindrar spridning av skadliga ämnen och bevarar återvinningsbara råvaror i väntan på framtida innovationer.  
 
– Deponiskatten speglar en föråldrad syn på avfall som ett problem som ska minimeras, snarare än en hållbar källa till råvaror. Men i själva verket är säkra deponier en förutsättning för den cirkulära omställningen, både för att skydda samhället från föroreningar och som materialbank för viktiga resurser inför framtida återvinning. Det är positivt att regeringen verkar dela den bilden, säger Madeleine Ljunggren, vd för Ragn-Sells Treatment & Detox. 
 
Nyligen dömdes tio personer för grovt miljöbrott efter att ha dumpat hundratusentals ton avfall runtom i Sverige i den så kallade Think Pink-härvan. Fallet visar på en annan baksida med avfallsskatten, där oseriösa aktörer tjänar enorma summor genom att erbjuda mer eller mindre miljöskadliga alternativ till deponering. Inte sällan används avfallet som fyllnadsmaterial i markanläggningar eller helt enkelt dumpas i naturen. Det riskerar inte bara leda till föroreningar och höga saneringskostnader, utan också att råvarorna i avfallet inte kan återvinnas.   
 
– Om vi menar allvar med att skapa ett hållbart samhälle har vi inte råd att låta värdefulla resurser i avfallet gå till spillo. Jag hoppas därför att Naturvårdsverket och Skatteverket landar i slutsatsen att avfallsskatten antingen borde slopas eller göras om i grunden. Vi bidrar gärna med vår kunskap om avgiftning och cirkulära lösningar längs vägen, säger Susanna Lind. 
 
Den 23 juni meddelade regeringen att Skatteverket och Naturvårdsverket ges i uppdrag att göra en översyn och analys av avfallsskatten och föreslå eventuella förändringar. Som del av uppdraget ska myndigheterna se över om skatten i sin nuvarande form bidrar till en omställning till cirkulär ekonomi.    Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2026.