GIS ger Ragn-Sells bättre överblick och effektivare processer

Brunnar, vägar, elledningar, byggnader och fastighetsgränser. Det är några typiska exempel på vad geodata kan handla om. Geodata beskriver ett objekts geografiska position, men också vilken typ av objekt det är. För en brunn kan det till exempel vara vilken dimension den har och vilken sorts vatten den innehåller.

– För oss på Ragn-Sells är geodata verksamhetskritiskt, betonar Helena. Det behövs för den dagliga driften, för utvecklingen av anläggningarna och för att kontrollera att vi håller oss inom våra tillståndsgränser.

För att jobba effektivt med geodata krävs dock ett system för att samla in, lagra, analysera och presentera informationen. Det kallas GIS, eller geografiskt informationssystem. Och när Helena rekryterades för åtta år sedan var det just för att Ragn-Sells saknade ett gemensamt GIS och en strategi för hantering av geodata.

Från noll till funktionellt system

Det var blandningen av matematik, teknik, miljö, juridik och ekonomi som en gång lockade Helena till civilingenjörsutbildningen i tekniskt lantmäteri vid KTH. Hon fascineras av den tekniska utvecklingen och hur den kan hjälpa samhället i många olika frågor. Efter examen jobbade hon först ett antal år som GIS-konsult och därefter som GIS-samordnare i Upplands Väsby kommun.

Men tjänsten som nationell GIS-samordnare på Ragn-Sells bjöd på en ny utmaning:

– Det som var spännande med att börja på Ragn-Sells var just att få bygga upp något från början, berättar hon. Vi köpte in en gemensam systemlösning och tog fram rutiner och mallar, men vi fick också bygga upp förvaltningsorganisationen som ser till att geodata i systemet uppdateras och att systemlösningen utvecklas och anpassas efter Ragn-Sells behov.

Målet för Helenas arbete är att alla på Ragn-Sells ska ha tillgång till samma geodata, som ska vara uppdaterad, kvalitetssäkrad och lätt att tillgodogöra sig.

– Vi har ett webb-GIS som är som vårt interna Google Maps, förklarar hon. Där kan alla på Ragn-Sells gå in och se var vi har våra ledningar, dammar, provpunkter, behandlingsytor och så vidare, oavsett om man är miljöarbetare, tjänsteman eller chef.

Drönarbild över Ragn‑Sells behandlingsanläggning Högbytorp, Upplands‑Bro.

Oväntade användningsområden

Med hjälp av GIS är det enkelt att ta fram kartor och ritningar för vitt skilda ändamål. Det kan handla om att söka bygglov för en ny behandlingsanläggning, att ge myndigheter en översikt över var man tagit vattenprover eller att analysera hur en anläggning kan påverkas av framtida skyfall.

Dessutom flyger Ragn-Sells med egna drönare för att ta fram terrängmodeller som visar markytan i 3D. Med hjälp av dem kan man beräkna volymer och bland annat se till att företagets deponier håller sig inom de tillstånd som finns.

– Om du kör in en lastbil och det har regnat, då är materialet mycket tyngre än om det har varit solsken och torrt. Så volymberäkningar utifrån vikt är inte lika tillförlitliga som när vi beräknar volym utifrån en terrängmodell, säger Helena.

Det finns också tillämpningar som överraskat henne. Bland annat har GIS blivit ett viktigt verktyg för Ragn-Sells agroverksamhet, som har höga krav på dokumentation vid spridning av avloppsslam på åkrar.

– Tidigare fick de klippa och klistra från flera olika system och rita i Paint, berättar Helena. Det var väldigt omständligt och tidskrävande, så de har fått en otroligt mycket bättre arbetsprocess i det systemet vi har nu.

Allas bidrag behövs

Framöver hoppas Helena att fler inom Ragn-Sells ska upptäcka möjligheterna med GIS. I nuläget används systemet främst inom affärsområdet Treatment & Detox, men förhoppningen är att man i framtiden även ska lägga till anläggningar som hör till Recycling.

Dessutom pågår just nu ett arbete med att byta system, eftersom nuvarande avtal är på väg att gå ut. Helena väntar sig dock inga stora förändringar.

– Behovsanalysen är klar, och det som framkommit är att de flesta i stort sett är nöjda med det vi har. Vilket är jätteroligt. Så det kommer inte att bli så många nyheter utan mer små justeringar. Kanske kan vi integrera GIS med andra interna verksamhetssystem eller förbättra möjligheten att se våra anläggningar i 3D.

Men att dagens system fungerar väl innebär inte att man kan vila på lagrarna. Om kartorna ska vara användbara behöver de vara korrekta och aktuella. Och det är inte något som sker av sig självt, betonar Helena.

– Alla som jobbar med till exempel ett byggprojekt på en anläggning behöver dra sitt strå till stacken och se till att vi får levererat data som vi kan få in i databasen. Systemet blir ju inte bättre än den data vi stoppar in.