Att leda i förändring kräver kommunikation

– Jag tycker om förändring, konstaterar Eva Bivall, som under sina snart 18 år på Ragn-Sells har haft möjlighet att prova på många olika roller, med miljö som röd tråd. För närvarande är hon chef för två grupper inom Ragn-Sells i Region Mitt: Anläggningsutveckling och KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljö).

För Eva ligger tjusningen i att se ett resultat efter en lång och ofta krånglig process. Det kan röra sig om fysiska förbättringar, som minskade utsläpp eller en ny behandlingsanläggning, men också om medarbetarnas utveckling:

– Det roligaste som finns är att se en grupp människor som är helt lost i början av en arbetsuppgift men sedan levererar något som känns naturligt och självklart. Det är urcoolt när någon går från det där förvirrade tillståndet till den självklara leveransen, säger hon.

Samma ledarskap i större dos

För hela Ragn-Sells väntar en stor förändring om hörnet i och med den kommande övergången till ett nytt affärssystem. För att underlätta omställningen startades för några år sedan Change-projektet, med Eva som projektledare, för att jobba strukturerat med förändringsledning.

– Min syn är att det inte är annorlunda att leda i förändring än i vanlig drift, säger Eva. Det krävs inte andra saker, utan mer av det jag tycker att man alltid ska stå för som chef: att man kommunicerar, att man är tydlig och att man lyssnar. I större dos bara.

Eva har numera lämnat över stafettpinnen som projektledare för Change-projektet, men det hon tar med sig som en viktig erfarenhet är att ett projekt aldrig kan ersätta cheferna ute i verksamheten.

– Man kan inte gå in och ta över chefens roll i förändring, men däremot kan vi underlätta för dem. Projektet pratar om det som chefsaktivering, att se till att de kommer i rullning därute. Det var insiktsfullt för mig, och de som jobbar vidare med projektet har utvecklat det ännu bättre nu.

Strategiskt arbete med nya tillstånd 

I sin nuvarande roll ägnar sig Eva åt en annan typ av förändring, nämligen den planerade utvidgningen av Högbytorp, Ragn-Sells största anläggning. Sedan flera år jobbar man med att förbereda ansökan om ett nytt tillstånd för verksamheten, som ska omfatta både deponi och nya behandlingstekniker.

– Som avfallshanterare får man i princip inte göra någonting förrän en myndighet godkänt det, förklarar Eva. Utan tillstånd, ingen verksamhet, så enkelt är det.

För Eva är det tidskrävande arbetet med tillståndsprövningar dock inget nytt. Hon har jobbat med tillstånd i olika former sedan 1988, bland annat på Naturvårdsverket. Att ha upplevt processen ur ett myndighetsperspektiv har gett henne en förståelse för att man har olika roller i samhället och behöver göra på olika sätt, menar hon.

– Det är en fördel att förstå hur man tänker på andra sidan. Min styrka är att jag vet vad de behöver för att kunna känna sig trygga med det vi vill kunna göra på Ragn-Sells.

Större fokus på kommunikation

Så vad har förändrats under Evas 18 år på Ragn-Sells? Mycket är sig likt, tycker hon. Medvetenheten om tillståndens betydelse för verksamheten – och om vikten av att hitta en balans mellan det långsiktiga tillståndsarbetet och mer kortsiktiga behov – har funnits där hela tiden. Men en sak är ny:

– Om det är någonstans vi har flyttat på oss i en riktigt bra riktning så är det förståelsen för kommunikation. Det räcker inte bara att föra ett projekt från A till B, utan om det ska bli användbart är kommunikation en bärande del. Det är också en typ av förändringsledning.

Samtidigt är hon noga med att betona att Ragn-Sells inte ska förändras för förändringens skull. Att man vill ligga i framkant betyder inte att ”bakkant” per automatik är något dåligt, säger hon.

– Vi har etablerade och resurseffektiva tekniker som vi inte ska slarva bort. Vi måste kunna göra det enkla, det stabila, det repetitiva … samtidigt som vi ligger i framkant. Det är mitt Ragn-Sells.