Svenskt Vattens expert: ”Ett viktigt genombrott för kväveåtervinning”

– Vi i VA-branschen har under lång tid sökt olika lösningar för att återvinna kväve från avloppsvatten och om det blir ett lyckat resultat står vi inför ett viktigt genombrott för kväveåtervinning, säger Anders Finnson, som är expert på avlopp, miljö- och kemikaliearbete på Svenskt Vatten.

Han är också del av referensgruppen som ska testa Ragn-Sells nya metod inom kväveåtervinning. Tidigare i höstas beviljades Ragn-Sells 19 miljoner kronor från EU:s innovationsprogram LIFE, för att utveckla metoden och så småningom erbjuda den till bland annat svenska reningsverk.

– Kväve kommer varje gång vi kissar och i dagsläget tar reningsverken bort kvävet ur avloppsvattnet med hjälp av bakterier. Problemet är att kvävet via bakterierna går tillbaka till atmosfären som kvävgas. Därefter behöver kvävet tas ner igen med energikrävande metoder för att bli det mineralgödsel som sprids på våra åkrar, säger Anders Finnson.

Ragn-Sells nya metod innebär att kvävet skulle kunna återvinnas direkt, utan att det förs tillbaka till atmosfären och sedan plockas ner igen. Vilket enligt Anders Finnson skulle betyda både stora energibesparingar och en rejäl minskning av klimatpåverkande gaser som lustgas N2O.

Framgångsrikt nordiskt samarbete

Utvecklingen av den nya metoden har skett i samarbete mellan EasyMining, BIOFOS som är Danmarks största vattenreningsaktör, Lantmännen och Ragn-Sells affärsområde Treatment & Detox. Kväveåtervinningsmetoden kommer till en början att testas i Köpenhamn.

– Vi har höga halter ammonium på reningsverken i rejektvattnet, det vatten som bildas när restprodukten avloppsslammet avvattnas efter biogasproduktionen. I rejektvattnet kan vi ha upp till 20 procent av kvävemängderna i reningsverket. Det är i reningen av rejektvattnet som vi ska testa den här nya metoden, säger Anders Finnson.

Finnson betonar att Ragn-Sells kvävereningsmetod kan ha potential att fördubbla andelen kväve som i dag förs tillbaka till jordbruksmarken via användning av restprodukten slammet på jordbruksmark. Om restprodukten från avloppsvattenreningen håller tillräckligt hög kvalitet så kan den användas som näring direkt på jordbruksmark, eftersom den innehåller mull, fosfor och kväve. 

– Det som kommer till reningsverken är ju egentligen det vi äter, och det bör kunna föras tillbaka till jordbruket, säger Anders Finnson.

Om försöken på reningsverket i Köpenhamn blir lyckade ser han en global potential för att exportera metoden.

– Det internationella utbytet är jätteviktigt och Ragn-Sells kvävereningsmetod är intressant runtom i världen – i OECD länderna finns ju både reningsverk och ökande reningskrav, säger Anders Finnson.

Värnar om befolkningen kring Östersjön

Det bor nästan 90 miljoner runt Östersjön, ett innanhav som är känsligt för både fosfor och kväve. Därför finns särskilda krav på fosfor- och kväverening på reningsverk dit fler än 10 000 personer är anslutna.

–  Det är oftast så med miljöpolitiken, att bra och tuffa långsiktiga krav gör så att det lönar sig för teknikleverantörerna att utveckla ny teknik som kan minska utsläppen. Eftersom vi har en övergödningsproblematik i Östersjön kommer det bli allt skarpare krav på att rena både fosfor och kväve, säger Anders Finnson.

Det kommer att vara upp till varje enskilt reningsverk att bedöma om de ska använda Ragn-Sells nya kvävereningsmetod eller inte. Därför tycker Anders Finnson att det är viktigt att vi får en tydligare politisk styrning för att minska utsläppen.

– En viktig väg för att öka återföringen av kväve är att regeringen tar fram ett etappmål om hur mycket kväve som reningsverken ska återföra. Det, i kombination med krav på minskade utsläpp, skulle visa på en önskvärd politisk inriktning för reningsverken, säger Anders Finnson.

++++

Fakta: Metoden
Den kvävereningsmetod som beviljats stöd av EU bygger på en kemisk process, till skillnad från de bakteriella metoder som används i dagens svenska reningsverk. Vatten med högt kväveinnehåll – exempelvis det så kallade rejektvatten som uppstår i reningsverken när avloppsslam avvattnas – behandlas med ett så kallat adsorptionsmedel, vilket gör att kvävet kristalliseras och fälls ut. Därefter skiljs kvävet ut ur kristallerna så att det kan tas tillvara, samtidigt som adsorptionsmedlet återanvänds i processen i stället för att gå förlorat.

Tekniken kan användas på vatten som innehåller ammoniumkväve. Det EU-stödda projektet gäller dels reningsverk, dels kvävehaltigt lakvatten från Ragn-Sells deponier. Andra användningsområden är att rena stallgödsel och vätskelösningar från biogasanläggningar.

Fakta: EasyMining
EasyMining är Ragn-Sells innovationsbolag, fokuserat på cirkulära lösningar för att ta vara på resurser ur avfall. Tidigare har bolaget kommersialiserat tre patenterade processer:

• Ash2Phos, som bland annat utvinner fosfor ur förbränt avloppsslam samtidigt som tungmetaller och andra gifter skiljs ut.
• CleanMAP, som utvinner ammoniumfosfat ur exempelvis gruvavfall.
• Ash2Salt, som utvinner kaliumklorid, natriumklorid och kalciumklorid ur den flygaska som bildas vid rening av rökgaser.

Läs mer på EasyMinings hemsida.

Fakta: LIFE-programmet
LIFE-programmet är EU:s finansieringsverktyg för projekt inom miljö och klimat. Programmet grundades 1992 och har hittills helt eller delvis finansierat mer än 4 500 projekt. Under finansieringsperioden 2014–2020 delas cirka 3,4 miljarder euro ut i projektstöd.

Läs gärna mer på programmets hemsida.

Fakta: Kväverening av avloppsvatten
Reningsverken renar avloppsvattnet från farliga ämnen och näringsämnen som fosfor och kväve. Om en tätort har minst 10 000 personer och utsläppen från den belastar kusten mellan Norrtälje och Strömstad ställs vanligtvis krav på kväverening.

I syfte att minska övergödningen av hav och vattendrag har mängden kväve som får finnas i utsläppsvattnet från reningsverken begränsats. Metoderna som reningsverken använder i dag minskar fokuserar främst på att minska kvävet i utsläppsvattnet, inte att samtidigt ta vara på det.

Mer information finns hos Svenskt Vatten.