Sverige behöver återvinning på riktigt istället för en sopreform
Regeringen pratar om en ny sopreform - Ragn-Sells vill ha en cirkulär lösning!

Sverige behöver återvinning på riktigt istället för en sopreform

En genomsnittlig svensk ger varje år upphov till runt 450 kilo hushållsavfall. Att satsa på att få ned den siffran ytterligare är i princip meningslöst. Det verkliga problemet är att det krävs hela 115 ton material per person för att producera det vi konsumerar och exporterar varje år. Sverige behöver överge tanken om en sopreform och fokusera mer på återvinning, skriver Per Larshans och Anders Kihl från Ragn-Sellsföretagen.

Vi tycker 05 feb 2018

Debattartikeln "Sverige behöver återvinning på riktigt istället för en sopreform" publicerades på aktuellhallbarhet.se den 5 februari 2018.

Just nu för regeringen och Allianspartierna samtal om Sveriges framtida avfallshantering. Miljöminister Karolina Skog (MP) nämnde förhandlingarna från scenen på Återvinningsgalan den 25 januari och antydde att en ”sopreform” är nära förestående.

Det är utmärkt att partier i båda blocken är involverade. Hur vi ser på vårt avfall är avgörande för hur vi kan tackla flera livsviktiga framtidsfrågor, inte minst klimatutmaningen, och för vår omställning till en cirkulär ekonomi.

Samtidigt är det oroväckande att ordet ”sopreform” används. Det har en klang av 1970-talet, när sopor fortfarande sågs som ett problem som skulle skaffas undan. I dag vet vi att vårt avfall är en värdefull resurs – och varenda politisk reform, lagstiftning och regelverk måste utformas med den utgångspunkten.

Då behöver tre huvudprinciper för återvinning ligga till grund. För det första måste återvinning på riktigt minska behovet av att bryta jungfruliga material. För det andra krävs modern avgiftning, eftersom 200 år av industrialisering har fyllt ekosystemet med farliga ämnen som måste plockas bort. Och för det tredje måste vi sluta söka snabba lösningar som skickar problemen vidare till kommande generationer.

Sverige förlorar varje år över 40 miljarder kronor på utebliven återvinning, enligt en ny rapport från Återvinningsindustrierna och Material Economics. Totalsiffran är med all säkerhet betydligt högre, eftersom studien bara tittat på en handfull material. Här finns en enorm potential. Genom att skapa rätt förutsättningar för återvinning på riktigt kan Sverige bli världsledande inom cirkulär ekonomi, skapa tillväxt och jobb samtidigt som vi tar bättre hand om jorden. Detta måste vara målet för de blocköverskridande samtalen!

En genomsnittlig svensk ger varje år upphov till runt 450 kilo hushållsavfall. Att satsa på att få ned den siffran ytterligare är i princip meningslöst. Det verkliga problemet är att det krävs hela 115 ton material per person för att producera det vi konsumerar och exporterar varje år. Det är givetvis fullkomligt ohållbart. Om vi fortsätter att bryta nya naturresurser i den takten kommer vi exempelvis aldrig kunna hålla uppvärmningen av jorden till under två grader.

Det finns bara en lösning: En allt mer cirkulär ekonomi, byggd på riktig återvinning. Det handlar om att förändra dagens sätt att producera varor och tjänster, en näringspolitisk fråga lika mycket som en miljöpolitisk. Men flera förslag som luftats riskerar att tvärtom försvåra en omställning till det cirkulära.

Ett exempel är en förbränningsskatt på avfall, som en utredning motvilligt föreslog före jul efter att ha fått nya direktiv. I vårt remissvar till Naturvårdsverkets förslag till nationell avfallsplan, som vi också har lämnat till miljöministern, är vi tydliga: I dag går massvis av material som borde återvinnas till sluttäckning av gamla deponier – och att införa en förbränningsskatt utan att först ta tag i grundläggande skillnader mellan återvunnet och jungfruligt material skulle göra det ännu värre.

Ett annat exempel är idén att ge landets 290 kommuner ett utökat ansvar för avfall. Det skulle skjuta producentansvaret i sank, vilket tar bort incitamenten för industrin att ta fram produkter som går lättare att återvinna.

Gemensamt för de här förslagen är att de bygger på ett linjärt tankesätt, inte på en helhetssyn. Det vore en grym ironi om detta blev resultatet av de pågående samtalen, samtidigt som näringsdepartementet håller på att skapa en delegation för cirkulär ekonomi.

Här är våra fem viktigaste bidrag till avfallsförhandlingarna:

  1. En avfallsreform behöver innehålla en resursplan. En sådan kan driva på efterfrågan på återvunnet material och göra bättre utsortering lönsam.
  2. Kräv återvunnet när vi betalar med skattepengar. Om all offentlig upphandling ställer krav på återvunnet material ger vi resan mot cirkulär ekonomi en rejäl knuff. Använd lagen om offentlig upphandling som ett kraftfullt verktyg.
  3. Avskaffa det kommunala avfallsmonopolet. Som det är utformat i dag står det i vägen för storskalig återvinning, vilket förhindrar en cirkulär ekonomi.
  4. Producentansvaret behöver utökas, inte minskas. Verklig cirkulär ekonomi förutsätter att produkter designas för maximal återvinning från början.
  5. Ta fram en ny avfallshierarki. En ny nivå i avfallstrappan, materialbanker, skulle låta oss lagra avfall för framtida utvinning av råvaror. Då säkrar vi tillgången på kritiska råvaror i stället för att som i dag dumpa värdefullt avfall i vägbyggen bara för att det är billigt.

Vi håller med miljöminister Karolina Skog till hundra procent när hon twittrar från Återvinningsgalan: ”Dags att Sverige tar på sig ledartröjan i omställningen till en cirkulär ekonomi!” Då är det avgörande att vi kastar vårt gamla linjära tänkande överbord, och i stället får till regelverk som gör det möjligt att återvinna på riktigt.

Vi är gärna med och bidrar med kunskap, teknik och visioner – för vi vill inte att kommande generationer ska stå och bryta upp E4:an i sin jakt på kritiska råvaror som dagens system har slarvat bort.

Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sellsföretagen

Anders Kihl, forsknings- och utvecklingschef, Ragn-Sellsföretagen

Dela den här artikeln