hero_di_debatt.jpg
AVFALL SOM RESURS. I dagsläget är det förenat med stora hinder att ta slamaska från Danmark till Sverige för utvinning, något som enligt Ragn-Sells kan ge sex sju gånger så mycket fosfor som finns i Europas enda öppna gruva, som ligger i Finland.

Fri rörlighet bör gälla även avfall

En omställning till resurseffektiva och cirkulära ekonomiska modeller kräver att resurser kan röra sig över gränser utan att mötas av murar, även de resurser som traditionellt kallas avfall, skriver Nederländernas ambassadör Ines Coppoolse tillsammans med ICC:s Susanna Zeko och Pär Larshans, Ragn-Sells.

16 jun 2019

Debattartiklen "Fri rörlighet bör gälla även avfall" publicerad på di.se 16 juni 2019.

Vår planet håller inte för dagens linjära slit-och-släng-ekonomi. Det är också mycket tydligt att koldioxidutsläppen måste minska drastiskt. Den globala uppvärmningen påverkar allt liv och den måste bromsas så snart som möjligt. Samtidigt växer våra behov snabbt och redan 2060 kommer vi, enligt OECD, att göra av med dubbelt så mycket råvaror som i dag.

En del av lösningen på dessa utmaningar är att gå från vår linjära ekonomi till en cirkulär. Enligt EU-kommissionen innebär det ”ett ekonomiskt system som behåller värdet på produkter, material och resurser i ekonomin så länge som möjligt, och minimerar avfallsgenereringen”. Kort sagt – har en resurs kommit in i produktionen ska det snarare vara undantag än regel att den hamnar i avfallshögen.

Cirkulär ekonomi står i dag högt på den internationella dagordningen. Finland har som mål att bli världens bästa cirkulära land år 2025. Den finska jubileumsfonden Sitra har räknat ut att landet, genom att ställa om till cirkulär ekonomi, kommer att tjäna tre miljarder euro och skapa 70.000 nya jobb redan fram till 2030. Nederländerna, Tyskland och Japan har samtliga utvecklat strategiska agendor för ökad cirkulär ekonomi. Kinas femårsplan beskriver cirkulär ekonomi som landets tillväxtmodell, i syfte att fortsätta öka sitt ekonomiska välstånd och reducera negativa miljöeffekter. I Sverige har regeringen utsett en delegation för cirkulär ekonomi för att främja en central samordning, helhetssyn och riktning för arbetet.

Det sker mycket bra och viktigt arbete på nationell nivå, men för att omställningen ska bli framgångsrik behövs ett globalt fokus, med ökat internationellt samarbete och framför allt globala standarder och överenskommelser för att åtgärda handelshinder kopplade till cirkulär ekonomi.

Material och produkter har ofta globala värdekedjor. De tillverkas i ett eller flera länder, används i ett eller flera andra och blir avfall och återvinns i ytterligare ett. Dagens regelverk och avsaknad av globalt gemensamma standarder och kontrollfunktioner begränsar i många fall den fria rörligheten och möjligheten att utvinna nya resurser ur vad som ofta missvisande benämns som avfall.

Här är två exempel:

1. Ragn-Sells har en teknik för att utvinna näringsämnet fosfor ur askan av förbränt avloppsslam. Till pilotverksamheten behövde askan komma från Danmark, eftersom Sverige inte har någon egen förbränning. Importen från EU-landet Danmark till närbelägna Skåne tog åtta månader att genomföra på grund av alla tillståndsprövningar. Genom att ta vara på de stora mängder fosfor som finns i vårt avloppsslam kan vi bryta beroendet av importerad fosfor, bygga den cirkulära ekonomin och bidra till ett hållbart samhälle – ändå står lagar och regler i vägen.

2. I Skanskas arbete med att återbruka material gör dagens avfallslagstiftning det svårare att hantera materialen som resurser. När fullt användbart material enligt regelverket klassas om avfall innebär det en komplex administrativ hantering som försvårar återanvändning, särskilt mellan länder.

Avfall kontrolleras i dag av andra regelverk än varor och tjänster. Det är en effekt av den linjära ekonomin, där avfall ses som ett problem som ska undanröjas så snabbt som möjligt, och därför hindrar möjligheten att handla med det. Vi måste börja se avfall som en verklig resurs, annars är en cirkulär ekonomi helt enkelt omöjlig.

Ines Coppoolse, Nederländernas ambassadör i Sverige
Susanna Zeko, generalsekreterare, ICC Sweden
Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells