Blogginlägg postade av Amanda Berg

Skriva, skriva, skriva...

Förra veckan slog jag med all säkerhet personbästa i rapportskrivning, ca 40 sidor inkl. grafer och tabeller på bara en vecka. I och för sig är det inte ofta som jag endast har ett projekt på gång och kan lägga 8h/dag på rapportskrivning. Dessutom är ämnet är kul och det har flutit på bra.

Jag har nu tömt nästan hela hjärnan på alla de kunskaper om bygg och avfallshantering som jag skaffat mig i sommar. Mitt mål med rapporten är att den kompetensen jag skaffat mig ska finnas kvar på papper då jag på fredag avslutar min sommar på Ragn-Sells och tar med mig hårddisken (=mitt huvud) och lämnar kontoret.

Det är skönt, men samtidigt tråkigt, att runda av projektet. Skönt att semestern närmar sig men samtidigt tråkigt att lämna projektet och Ragn-Sells då jag känner mig varm i kläderna och igång. Det finns så mycket mer jag skulle kunna och skulle vilja göra. Hade det inte funnits en deadline hade det här projektet kunna löpa i all oändlighet, det dyker hela tiden upp intressanta sidospår. Men det gäller att jag håller mig till huvudstigen om jag ska hitta till redovisningen på fredag.

/Amanda

Grisen i säcken

Jag skulle våga påstå att ordspråket ”du ska inte köpa grisen i säcken” är ett av Sveriges vanligare uttryck. Det har en lite negativ klang till sig, du ska inte satsa för mycket på sådant du inte riktigt vet vad det är och om det är värt insatsen. Men samtidigt ska du ju inte heller överanalysera, det är ineffektivt och med ökat antal antaganden ökar osäkerheten i slutsatserna. Det finns det mycket att vinna på att våga satsa ibland. Ofta på luncherna har vi diskuterat receptet på framgång och en viktig faktor som diskuterats är att våga satsa. Sen gäller det, lite beroende på vad saken gäller, att man är vid rätt plats vid rätt tidpunkt.

Jag känner på något sätt att mitt projekt är ”grisen”, som synats av mig och mina handledare, och jag kommer vid början av nästa vecka vara i den fas som jag skulle vilja likna med att knyta ihop säcken. För den 9e augusti ska säcken öppnas. Då ska jag presentera mitt arbete. Jag ska öppna min säck och presentera min fina kulting. Och jag hoppas att jag är på rätt ställe vid rätt tillfälle, att alla förväntningar uppfylls och att de som lyssnat går ifrån redovisningen inspirerande att börja komma igång igen efter semestern. Det känns ruggigt spännande och otroligt roligt att snart få presentera, men samtidigt lite skrämmande och ledsamt att sommaren här snart är över. Alla känslor på en och samma gång!

Och för er som undrar ”köper man verkligen grisar i säckar”? Mitt svar är ja, det händer. När jag var liten fick jag följa med min morfar till grisuppfödaren och köpa två små grisar. I sina säckar höll de sig lugna till dess att de kom till sitt nya hem. Vem vet, kanske är det bondeblodet i mig som gör att jag trivs så bra här ute på Väderholmen med fåren utanför fönstret.

/Amanda 

Sista praktiken och vecka 5-filosofi

De har redan hunnit bli femte veckan för oss traineer här på Ragn-Sells, tiden gå fort när man har roligt sägs det, och jag kan konstatera att det gäller även i detta fall. I måndags hade vi vår sista praktik och jag fick följa med Anders på fastighetsrenhållning på ett riktigt ”skit”-jobb. Men det enda som faktiskt var ”skit” på hela dagen var det vi sög upp i behållaren på den tankbil vi åkte från sommarhus till sommarhus i ett soligt Norrtälje och tömde slutna tankar (där avföringen hamnar för de som inte är kopplade till de kommunala avloppsledningarna) samt trekammar brunnar. De flesta hejade glatt då vi kom för att tömma deras avlopp så de kunde fortsätta göra sina dagliga behov utan att behöva oroa sig för att kärlen (som är nedgrävda på tomterna) ska svämma över och göda gräsmattan.

Den praktik vi haft en gång i veckan har varit ett skönt avbrott från kontorsstolen och excel-dokumenten, men nu börjar upptakten med projekten då vi kommit mer än halvvägs genom vår sommar här på Ragn-Sells. Lite vemodigt att tiden gått så fort och att vår sommar här börjat lida mot sitt slut, bara tre och en halv vecka kvar…

Idag har jag suttit och klippt och klistrat, inte på datorn utan fysiskt med papper och penna kanske bör tilläggas, eller kanske snarare rivit, skrivit och sorterat (se bild). Målet denna vecka är att bli klar med underlag till en eventuellt framtida kundundersökning, med syfte att bättre kunna analysera kundbeteende gällande en viss produkt. Rivandet och sorterandet började jag med för att få en bättre överblick över enkätfrågorna och för att snabbt kunna ändra ordning samt lägga till och ta bort frågor, samt att det har varit skönt att vila ögonen från excel-kalkylerna en stund.

skrivbord

/Amanda 

På farligt uppdrag

Igår hade jag nöjet att få följa med Gabriella, som är kemist och jobbar med farligt avfall (FA), ut på fält. Gårdagens uppdrag var att kontrollera samt sortera det FA som kommit in till miljöstationer på återvinningscentraler (ÅVC). När jag åkte till Kallhäll-kontoret på morgonen för att möta upp kemisterna på FA var det med ett pirr i magen, hur farlig skulle dagen bli?

Väl framme började dagen som de flesta andra dagar, med en stärkande kopp kaffe. Än så länge verkade dagen ofarlig. Kaffet intogs tillsammans med kemister och säljare på FA och vi (jag och Sara) fick en inblick i arbetet med FA samt höra en del skojiga anekdoter om lustiga fynd. Jag gjorde själv ett lite roligt fynd senare, en flaska specialolja från 1966 (se bild), undra var den hållit hus alla dessa år? Innan vi lämnade Kallhäll fick vi nödvändig utrustning så som gasmask, ögontvätt, handskar, skyddsglasögon osv., vad hade vi gett oss in på?

Specialolja

Efter kaffet i Kallhäll tog vi en sväng förbi Högbytorp för att fylla på med materiell för att kunna frakta FA. Redan nu märktes att det finns en hel del regler kring hantering av FA, vilket vi även blivit informerade om samt genom det pappersarbete som behövdes för att jag skulle få följa med denna dag.

Ingen som var i Stockholmstrakten igår kunde väl undgå att missa att sommaren bjöd på en av de finaste och varmaste dagarna hittills? Från Högbytorp begav vi oss vidare ut mot en av Stockholms mest populära sommardestinationer, dessvärre stod inte sol och bad på schemat. Eftersom stället vi begav oss till är mycket populärt sommartid kommer stora mängder avfall in till ÅVC under denna period och det vi möttes av var ingen rolig syn, mängder av osorterat FA. Så det första vi fick göra var att göra det som kommuninvånarna borde ha kunna gjort, sortera färgburkar efter om de var oljebaserade eller vattenbaserade. Ganska enkel uppgift men tidskrävande (och varmt då vi var tvungna att ha täckande kläder). Knivigare blev det då det dök upp flaskor som en gång i tiden innehållit blandsaft eller mjölk men helt klart innehöll något annat som ej bör förtäras, och det är här de riktiga kemikunskaperna kommer in. De okulärbesiktigas, luktas (försiktigt) samt pH bestäms innan det sorteras (självklart finn även en pärm för att underlätta bestämningen samt hanteringen och de risker som finns med ämnet vid felbehandling). Gabriella imponerade med sina kemikunskaper och ofta kunde innehållet bestämmas efter lukt.

Dagen flöt på, men det tog lång tid att få ordning på miljöstationen, sorteringen var det som tog tid, själva kemiarbetet gick relativt fort. ÅVC öppnade vid tre och bilkön ringlade sig lång, helst hade vi velat hinna iväg innan de öppnade och anledningen till detta märkte jag ganska fort. Det är ingen trevlig stämning på ÅVC, något jag även noterat då jag själv varit på ÅVC i privat syfte. För första gången på hela dagen kände jag obehag. Folk gormade och skrek, klagade och ojade sig för att de behövde bära tungt till olika containrar, och ilskan riktas mot de som jobbar hårt för att se till att avfallet tas om hand på rätt sätt utan att skada djur och natur.

Lite lustigt egentligen, det farliga verkade inte vara att hantera avfallet utan att hantera dem som ger upphov till det. Min uppmaning till er alla är att visa mer uppskattning mot miljöarbetarna där ute, de gör ett tungt jobb och det är en hemsk tanke hur vår närmiljö skulle se ut utan dem!

/Amanda

En P:are på Ragn-Sells

Detta blir mitt andra inlägg, så en snabb presentation av mig själv borde vara i sin ordning. Jag heter Amanda är 23år och kommer från Upplands Väsby ca 2mil från Stockholms stadskärna. När jag inte är trainee på Ragn-Sells pluggar jag till Civilingenjör inom Design och produktframtagning (P-programmet) med mastersinriktning Teknik och hållbar utveckling på KTH. Till hösten börjar jag mitt 5:e och sista år, helt sjukt hur fort tiden gått. På fritiden gillar jag att träna och baka, en ganska så bra kombo om jag får säga det själv.

Här på Ragn-Sells har jag blivit tilldelad ett projekt riktat mot bygg. I stora drag går det ut på att beräkna marknadsandelar för en specifik målgrupp samt att analysera marknaden för en specifik produkt. Som sidospår undersöker jag även ett par nyckeltal. Det har varit mycket att ta in i början men projektet känns otroligt kul och jag har redan lärt mig massor om branschen/branscherna, mig själv samt om organisationen. Något annat som jag upplevt, som är väldigt positivt, är känslan över att bli sedd och hörd, alla är dessutom väldigt hjälpsamma då det kommer till både stort och smått.

Mer lågdragen än så här tänkte jag inte bli denna gång, dags att återvända till jobbuppgiften så att jag hinner få ut så mycket information som möjligt innan byggbranschen tar semester. Såg att Sara visat er utsikten från sitt kontor så då kontrar väl jag med en bild på mina kontorsgrannar:

Fårhage

/Amanda

I en galleria nära dig!

Tisdag morgon, jag (Amanda) och Sara beger oss iväg in till Stockholm City för en heldag i Mood-gallerian och Klara/Zenit. Klädda i svart från topp till tå beger vi oss med raska steg mot Klara/Zenit. Men nej, vi ska inte ut på shoppingrunda. Klockan ska snart slå 7.00, på fötterna bär vi stålhättor och de svarta kläderna bär Ragn-Sells-loggan. Det hade blivit dags för vårt första praktiktillfälle, denna vecka på Serviceentreprenad.

Syftet med den praktik vi gör är att få möjlighet att ta pulsen på produktionen och på så sätt lära oss mer om den breda verksamhet som Ragn-Sells bedriver. Förutom Serviceentreprenad kommer vi även att få besöka de som arbetar med Farligt avfall samt Fastighetsrenhållning.

Morgonen började med att vi fick träffa Robin, förman på serviceentreprenad i Mood-gallerian, och Christian, tf produktionsledare, som bjöd på kaffe och berättade om hur det är att jobba inom verksamheten. Efter kaffet fick vi träffa gänget som ser till att affärerna och kontoren i byggnaderna kan fokusera mer på sina egna verksamheter och mindre på vad de ska göra med t.ex. emballage eller att de måste ha beredskap för att kunna springa ner till lastkajen för att hämta paket.

För nere under gallerian samt på Klara/Zenit finns, förutom parkeringsgarage och förråd, även en miljöstation där avfallsfraktioner vägs, registreras och slutligen sorteras. Vågen liknar den våg som används för att väga frukt och grönt i mataffären, fast större och istället för att välja typ av frukt väljer du typ av avfallsfraktion. Dessutom finns där även en godsmottagning där alla inkommande paket tas emot, registreras och aviseras så att företagen själva kan planera när de vill hämta ut sina paket eller meddela om de vill ha leverans till dörren. Otroligt smidigt, ordning och reda.

Under dagen fick vi följa med på kontorsrundor, prova att väga in kärl, operera avfallskompressorer, logga leveranseSara loggar leveranserr (se bild på Sara) samt leverera paket. En sak som jag verkligen gillar med denna bransch är kundvariationen, alla som har något de vill bli av med är en potentiell kund. Vi passerade många fina kontorslandskap och spännande företagsmiljöer under dagen och jag lämnade serviceentreprenaden lite mer allmänbildad och mycket tröttare i benen. Bra träning det där med att gå runt i stålhättor.

/Amanda

Stäng
Stäng