Bussen från Vilnius

Precis som jag befarade i början på mitt projekt så har de långa ledtiderna gjort att jag nu mot slutet börjar få in information jag gärna hade haft från första dagen. Mitt projekt är av kvantitativ typ vilket betyder att jag måste ha tillgång till mycket data för att kunna presentera ett svar på de frågeställningar jag har. Hittills har jag läst mer än sjuttio estniska årsredovisningar. För de andra länderna skulle jag behöva lika många men det är långt ifrån vad jag har tillgång till.
 
För att beskriva arbetsgången lite kort så kan vi ta extremfallet med Litauen. Då vi inte har något eget kontor i Litauen får det hela gå via en kollega i Estland som agerar kontaktperson. Han har sedermera kontakt med en tjej i Vilnius som agerar relä. Tjejen i Vilnius har i sin tur kontakt med en jurist som är rätt registrerad i Litauen för att få hämta ut bolagsuppgifter. Tjejen lägger beställning hos juristen, väntar på leverans, färgkodar balans- och resultaträkning, skickar med bussgods! rapporterna till Estland där dessa skannas in och slutligen hamnar som en PDF hos mig. Definitivt inte rakaste vägen och rum för effektivisering finns definitivt. Det stora problemet ligger i dessa länders byråkrati samt bristande språkkunskaper. Bland de jag har kontakt med är det bara min kontaktperson som förstår Litauiska vilket försvårar allt ytterligare.
 
Glädjande är dock att jag känner mig ganska nöjd med arbetet jag gjort om Estland vilket betyder att metoden fungerar men det tar lite längre tid än jag tänkt mig.
 
Imorgon är det fredagsfralla, tjillevippen!
 
/John

Skriv en kommentar

Skriv en kommentar

 
Användarverifikation Bild för användarverifikation  
 
Tidigare inlägg Burkar
Stäng
Stäng